Ja nu är helgen över och en ny arbetsvecka börjar, eller kanske inte.. Fortfarande lika arbetslös, tyvärr, men imorgon ska jag in till Örebro för en arbetsintervju, får hålla tummarna för att den går bra. Arbetsintervjun i fredags gick helt okej, de skulle höra av sig runt den 15 december om jag fick jobbet eller inte, men i vilket fall som helst så ville de ha mig som vikarie sa de och det är ju bra :).. I fredags kväll kom DG hit och vi fixade i ordning Hannahs present som hon skulle få av oss.. Blev en hink med två vinflaskor, cider samt lite kex och ostar och hon blev väldigt glad :).

Igår var det dags för Hannahs födelsedagsfest, vilket var mycket trevligt.. Började drickat hemma hos oss innan vi knallade bort till kvarnkällaren.. Där bjöds det på supergoda välkomnsdrinkar och det var hur kul som helst att träffa Hannah igen var så himla länge sen. Festligheterna flöt på som de skulle och alla hade trevligt. Efter en stund beslöt sig Daniel för att gå hem och hämta mera öl, detta var inget vi funderade över förrän efter typ en och en halvtimma då han fortfarande inte kommit tillbaka. Oron började då växa i magen att det hade hänt något så jag ringde och ringde men fick inget svar.. Och jag mitt smartskaft hade ju lämnat nycklarna hemma (fråga inte hur jag tänkte men ibland är det lätt att vara efterklok).. Jag och DG gick ut för att leta, ringde även till Berit som även hon tog bilen ut för att leta.. Men ingen hade sett honom.. Fortsatte att ringa men inget svar, in i porten kom jag inte heller förrän DG lyckades kasta en snöboll på det äldre parets fönster längst ner i trappen.. Tanten kom och öppnade och det var allmänt pinsamt.. Kom upp till dörren ringde på men inget svar.. Målade upp skräckbilder i huvudet över vad som hade hänt.. Vi ringde ytterligare på Daniels mobil, hörde ju att det ringde inne i lägenheten så vi ringde på ringklockan men ingen öppnade.. Till slut var jag tvungen att ringa till Securitas som fick komma och öppna.. Och raklång men byxorna halvt nerdragna ligger Daniel däckad på sängen.. All min oro gjorde att jag blev förbannad så jag skällde och skällde men han fattade ju inget.. Kvällen slutade med att jag släckte ner i lägenheten och följde med Berit hem och sov i deras gästsäng. Vid 11 imorse klev en ångerfull Daniel in och frågade om jag fortfarande var arg.. Ja så det kan gå ibland, det är ju bara så att man kan skratta åt det egentligen.. Men nu vet jag att man aldrig ska lämna nycklarna hemma..

Nu har i allafall allt ordnat upp sig och jag sitter här ensam hemma eftersom Daniel begett sig iväg till Göteborg för ytterligare en veckas kurs.. Kommer att bli så ensamt, men jag får väl försöka roa mig så gott jag kan..

Det var allt för mig den här gången!

Vackert är allt som ses med kärlekens ögon.