Är så förbannad för tillfället, arg för att en oskyldig liten människa blir lidande!

William är det mest värdefulla i hela mitt liv, jag gör allt för honom och kommer alltid att göra det! Alla föräldrar borde tänka så, men tyvärr gör de inte det. Barn kommer i kläm, blir lidande pga omogna föräldrar som inte borde ha skaffat barn från första början. Att ha barn betyder inte att andra ska ha hand om det var och varannan dag för att man som förälder ska kunna roa sig, att ha barn betyder inte att man ska festa varje helg och "leva livet", tycker jag! Man får självklart som förälder lämna bort sitt barn för att få egen tid, roa sig, ladda batterierna det gör jag också men inte varje helg!
Har man en gång tagit beslutet att bli gravid, föda ett barn så ska man också ta ansvar för detta! Ge barn den kärlek, närhet och trygghet som det behöver! INGEN annan ska gå in som en jävla stand in för att man vill leva livet, livet lever man tillsammans med sitt barn!

Jag blir så arg, ledsen, besviken på människor som inte fattar vilket ansvar man har som förälder! Det är ingen leksak som man kan kasta så fort man tröttnat!

Ett barn väljer inte sina föräldrar och vissa föräldrar skulle inte ha valt att skaffa barn från första början!

Det var allt från mig, tack!

Det är dåligt med inlägg här från min sida, lusten och orken finns inte där helt enkelt!! :(

Dagarna rullar på i en rasande fart och snart är det dags att börja planera för 2-års kalas. Jag tittar på min fina älskade prins och undrar vart sjutton dagarna tagit vägen, när blev han så stor?! :) Han talar så, dock mest sina egna ord men jag och Daniel förstår ju vad han menar och det är ju huvudsaken :). Han förstår så mycket och han har ett jäkla humör :).

Dagarna går åt till jobb och när jag inte jobbar så myser vi förfullt! Idag har jag varit ledig så William och jag spenderade den i Sannahed hemma hos Cajsa med familj. Det bjöds på god mat och gofika, dock hade ju William kunnat vara lite snällare mot Meya :(. Det gör så ont i mig när jag ser honom så lycklig över att springa omkring på en gräsmatta när man sitter i lägenheten och det inte bara är att gå ut :(. Vi har ingen bra lekplats i närheten, den på baksidan är nerskräpad och full med fimpar efter att fjortisarna hängt där :(.

Jag är inte mig själv för tillfället heller, jag kan inte sätta fingret på vad det är känner mig bara så låg :(. Jobbigt och störande är det för jag är ju egentligen inte ledsen :(.

Avslutar med bilder på mitt hjärta! <3