2010-09-06
Det kan man verkligen säga att jag hade efter besöket inne på USÖ. Vi var inne där nu ikväll mellan 17-19 för det var informationsträff angående förlossning samt lite ammning. Tyckte inte att det gav så där jätte mycket, visste det mesta efter att ha läst om det på nätet, men nu kan man i allafall checka av det på listan. Var inte så mycket folk där, men de flesta var nog 30+, så innan de yngre började komma så kände man sig rätt ensam :). De sa att man gärna skulle massera mamman under förlossningen, jag hatar att bli masserad och jag tror inte att jag tycker om det mer när jag ligger och har skit ont, så Daniel sa att det skulle han skippa han riskerar att få skäll så det räcker ändå tycker han. :p.

Får se om jag får på nya däck imorgon eller hur de blir. Killen jag pratade med i torsdags sa låsnyckeln skulle komma in idag eller imorgon, men när jag ringde dit idag hade den inte kommit dit och han jag pratade med tyckte att det var konstigt att de sagt så för det brukar ta ganska lång tid innan den kommer. Får se om de ringer imorgon förmiddag, annars får jag ringa dem så att jag hinner att hämta den innan Daniel börjar jobba.

Annars har det inte hänt så mycket sedan jag skrev sist. Maria, Johan och Ella var här en snabbis igår och spanade in Williams rum. Ella provsatt sängen och provlåg på skötbordet och båda höll så Daniel gjorde ett bra jobb när han skruvade ihop det :). Hon satt också lite i Pingu gymmet men det var hon lite för stor för ;).

På fredag är det Kumlamarken och då ska vi fram och handla lite godis, hoppas vädret håller i sig och att det inte regnar som det gjorde i våras.

Nej nu ska jag fortsätta att kika på CSI.

Ha det så bra!

2 kommentarer:

Fröken Becca sa...

Åhhh, massage under värkarbetet vid förlossningen var ett måste för mig. Micke fick trycka och massera nere vid ryggslutet när värkarna kom, det var väldigt skönt!

Amanda sa...

Vad olika det kan vara :) Massage var ingen hit för mig, så det hoppade vi över! :)

Familjen

Min fina familj som denna blogg i första hand handlar om. Jag heter Caroline, är 25 år och arbetar som vårdare i Örebro. Mannen i mitt liv heter Daniel, han är min trygghet och den som tar ner mig på jorden när jag ibland svävar bort lite för högt. Tillsammans har vi vår son William som betyder allt för oss! Vi bor i Kumla i en lägenhet med våra två katter och i denna blogg kommer du att få följa vårt vardagliga liv och allt som hör till!

William

Vår älskade lille prins William föddes 101007 och livet fick en helt ny mening. Det är bus från morgon till kväll och nu tar han även klivet ut i barnomsorgen, vilket betyder ännu mera bus!

Följ min blogg :)

Follow Caroline