Får passa på att göra en liten uppdatering här medan våran lilla plutt ligger hos sin älskade pappa och sover :). Han är ÄNTLIGEN här nu lille William och jag har nog faktiskt inte riktigt fattat det än..

Det började med att vi åkte in till usö tisdagen den 5/10 på en, vad vi trodde, vanlig rutinkontroll. Jag fick börja med att kissa, fortfarande +1 i urinet sedan togs det blodtryck och även det var högt. Vi fick göa ultraljud för att se så att allt var bra inne i magen och då upptäckte barnmorskan att fostervattens mängden var jätte låg. Blev inkallad till läkare som tog beslut om att vi skulle läggas in och bli igångsatta på en gång. Men först skulle hon och hennes manlige läkarstuderande känna om livmodertappen var mogen, det var den inte och FAN VAD ONT DET GJORDE!!! Jag trodde seriöst att jag skulle gå sönder. Fick komma in till förlossningen efter det där vi blev väl mottagna av en super trevlig barnmorska, samma barnmorska satte in en tampongliknande grej med hormoner som skulle göra att det mognade, även detta gjorde sjukt ont. Detta kunde ta allt från en timma till tre dygn, så vi hoppades ju att det skulle gå fort. Daniel åkte hem för att hämta lite saker som vi inte packat ner och så bosatte vi oss på rum 9. Vi fick in en tv, vilket var kanon och sedan började väntan, fick morfin till natten så att jag kunde sova.

På onsdagen gjordes gynundersökning igen, fortfarande samma jäkla smärta, hade öppnats en centimter så de plockade ur tampongen och skulle försöka sätta in en ballong som skulle vidga och trots lustgas så gjorde det så jävla ont, de fick inte denna ballong på plats utan lade in någon slags gele istället också det med hormoner. Dagen gick så långsamt så långsamt, men jag började känna lite mer värkliknande smärta. Fick morfin även denna natt, men vaknade till och från av värkar.

Under torsdagen skulle domen komma, hade jag öppnats tillräckligt för att de skulle kunna sticka hål på hinnorna eller skulle det bli snitt? Vid undersökning visade det sig att jag faktiskt hade öppnats tillräckligt så att de kunde sticka hål, så detta gjorde en barnmorska, det sattes även in värkstimulerande dropp som de höjde styrkan på allt eftersom dagen gick. Ju längre fram på eftermiddagen vi kom så ökade värkarna och fram emot 18 så kunde de sätta ryggmärgsbedövning, vilket jag inte tyckte hjälpte ett skit. Daniel var helt underbar trots att han kände sig himla hjälplös när jag hade som ondast eftersom han knappt fick ta i mig :). Men inne på toan fick han hjälpa mig eftersom jag både hade droppställning samt maskiner och sladdar att dra runt med :).. Vid 19 fick jag lavemang och fick springa upp och ner från sängen med alla sladdar, Daniel blev lagom trött på mig eftersom att jag behövde gå på toa igen direkt efter att jag kom därifrån :p. Blev "tvingad" att sätta mig i en fotölj så att plutten skulle sjunka ner. Då trodde jag seriöst att jag skulle bajsa på mig för jäklar vad det tryckte på, och jag orkade inte gå på toa för det gjorde så förbannat ont så jag sa till Daniel att nu får ni säga vad ni vill men nu tänker jag bajsa, så han fick springa och hämta barnmorskan medan jag satt där och tog i. Men det var inte alls bajs som skulle ut utan jag hade fått krystvärkar, så snabbt över från fotöljen till sängen där det bara var att börja klämma. Då var klockan 20.10, jag skrek, andades lustgas, skrek ännu mer och 20.46 så kom han ut våran lilla älskling och det var så underbart att få honom upp på bröstet :).

Vi fick stanna inne på bb tills på lördagen då vi äntligen fick åka hem, men vi beslöt oss för att hälsa på kusin Ella och faster Maria och farbror Johan innan vi åkte hem :). Ella skrattade åt sin lilla kusin och vi tyckte att hon bara sådär hade blivit jätte stor :).. På kvällen fick vi besök av Williams farmor och farfar och på söndagen kom mormor, morfar och morbröderna :).

Nu har vi börjat landa lite här hemma, dock har det varit lite kämpigt med ammning eftersom mjölken inte riktigt vill komma igång, det har funkat under dagarna men inte nätterna då stackars William legat där hungrig och inget har hjälpt. Så nu har vi beslutat oss för att ge honom ersättning, samtidigt som jag ska försöka pumpa ut så mycket mjölk det går under dagarna som han kan få till kvällen. Han verkar må mycket bättre av detta och är han lugn och harmonisk så är vi ocskå det :).

Sådär det var en liten uppdatering, nu ska det matas och sedan promeras upp till barnmorskan där han ska vägas :).

Ha det så bra!