2013-07-10
Allt började igår morse (eller natt om man vill se det så) vid kl 4, vaknade och var extremt kissnödig. Gick sedan och la mig igen men kunde inte riktigt komma till ro då jag hade ont i magen, sedan började trycket bakåt och jag förstod att något var på gång. Gick upp och vankade vid 6, packade färdigt väskan och fixade. Det onda ökade så jag väckte Daniel och sa att idag är det nog dags. William vaknade och fick sin välling, Daniel ringde Berit och sa att hon kanske skulle behöva komma. Ringde in till Karlskoga och förklarade läget, eftersom jag hade haft ont sen kl 4 så tyckte de att jag kunde komma in så de fick titta på mig då vi hade en bit att åka. Hade värkar hela vägen in, men kunde ändå behärska mig. Fick ett rum och fick träffa två super rara barnmorskor som hette Maria och Sofia, de tog ett ctg och kände om jag öppnat mig. Jag hade bara öppnat mig 2 cm och egentligen ska man åka hem då och vänta, men de sa att vi skulle ut och promenera så skulle vi kika vid 12 hur mycket som hänt. Klockan gick och värkarna ökade, klockan blev 12 men vi beslöt att vi skjuter på undersökningen och jag fortsätter att vandra inomhus. Smärtan ökade samtidigt som jag blev tröttare och tröttare vid varje värk, somnade nästan när jag försökte andas med värken lutad mot väggen i korridoren. Klockan 14 orkade jag inte mer, ville ha något mot smärtan.
Maria tog beslut att vi gör ett ctg så får kvällspersonalen ta beslut om smärtlindring. Lyckades somna till mellan värkarna, som var ganska täta men var så slut, kl 14.30 bad jag Daniel larma för nu orkade jag verkligen inte mer. En barnmorska som hette Lena kom in, gjorde en undersökning och det visade sig att jag var öppen strax under 5 cm kl 15, men med en jätte buktande hinna så hon vågade aldrig lämna rummet. Hon sa också att vi inte skulle hinna någon annan bedövning än lustgas så hon gav mig en hög dos och det var bara att börja andas. Fy satan i gatan vad ont det gjorde, vid 7 cm var jag redo att börja krysta vilket hon så klart inte ville att jag skulle göra :). Jag bad henne sticka hål på hinnan, vilket hon gjorde och efter det gick det fort. Klockan 16.02, efter en hel del skrik och svordomar, så kom vår älskade Alwin ut som en kanonkula och han var så otroligt fin. Jag hade visst en väldigt lång navelsträng som var virad två varv runt hans hals och kropp så Daniel hade blivit lite rädd att han var så blå, men det gick snabbt över.
Vi fick sedan ta det lugnt innan de kom in för att mäta och väga honom, han var 50 cm lång och vägde 3320 g, en alldeles perfekt liten kille med andra ord!
Världens finaste lilla Alwin!❤

En trött och mörbultad mamma :)

Natten gick jätte bra! Hade dock svårt att sova med en sån söt liten kille bredvid mig :). 
Så här pigg kan man vara kl 3.45 på natten :). 

Daniel stannade över natten och var kvar tills efter lunch idag. Sedan åkte han hem och kom tillbaka med William i eftermiddags och vad underbart det var att få träffa min stora prins!! Världens stoltaste storebror var han och tyckte att Alwin var så söt men röd som en kräfta :). 

Imorgon kommer mina föräldrar och bröder hit på besök och på fredag åker jag hem till mina älskade killar igen!

Kan varmt rekommendera att åka till Karlskoga och föda barn, det bästa beslut vi tagit faktiskt. Det är lugnt och skönt här, ingen stress, de bryr sig om en och personalen är totalt underbar! :)

0 kommentarer:

Familjen

Min fina familj som denna blogg i första hand handlar om. Jag heter Caroline, är 25 år och arbetar som vårdare i Örebro. Mannen i mitt liv heter Daniel, han är min trygghet och den som tar ner mig på jorden när jag ibland svävar bort lite för högt. Tillsammans har vi vår son William som betyder allt för oss! Vi bor i Kumla i en lägenhet med våra två katter och i denna blogg kommer du att få följa vårt vardagliga liv och allt som hör till!

William

Vår älskade lille prins William föddes 101007 och livet fick en helt ny mening. Det är bus från morgon till kväll och nu tar han även klivet ut i barnomsorgen, vilket betyder ännu mera bus!

Följ min blogg :)

Follow Caroline